Imorse stack jag iväg till hundklubben utan Chippen för första gången. Istället fick Sudden följa med. Passade på den enda dagen i veckan det är något på klubben, eftersom det är så viktigt att Suddis vänjer sig vid olika miljöer och blir stabil. Funderade lite på att vänta tills han blivit vaccinerad, men det är viktigare med sociala biten än den pyttelilla risken att han får någon bakterie i sig. Dessutom skulle han inte få hälsa på någon utav hundarna, och det är inga bakterier som florerar i luften eftersom folk inte är på klubben på samma sätt som under sommaren.
Vi åkte alltså iväg. Även om han är tuff och modig hemma trodde jag att han skulle vara lite blyg och försiktig i början när vi kom dit, men nejdå. Han var lika modig som hemma, och såå duktig! Ögonkontakt, komma tillbaka till matte även fast intressanta saker hände, gå fint vid matte, sätta sig när matte stannar... Allt var självklart för lilla Sudd, och han visade inte ett dugg osäkerhet eller så, utan var väldigt nyfiken på de andra hundarna och människorna, även om matte var bäst. Så fort Sudd tog kontakt med mig började jag hoppa och tjoa (det hör till att skämma ut sig när man har valp :p), så det tog inte lång tid innan matte var det bästa som fanns i hela världen. Och dessutom kom det ju någon liten godisbit då och då. ;) Nu har han äntligen lärt sig att det finns godis i min hand ibland, annars har han bara sprungit förbi och inte fattat alls att jag försöker ge godis till honom när jag ropat... ;) 
Spännande med rörelse och liv i form av roliga hundar och människor
Men matte är ändå bäst!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna ett tassavtryck :-)