Veckan som gått

Flera roliga saker har hänt under veckan. Medan jag har varit på ett tredagars -läger för oss som i skolan blivit utvalda till representanter för Brottsförebyggarna i Gävle så har Rebecca bland annat hunnit med en hundkurs. Och som den hundkursen hade gått! Rebecca var helt lyrisk när jag frågade och hon berättade om hur Chippen hade klarat de mest hårda prövningar som man kan utsätta en hund för: att kunna motstå underbar mat. Temat för måndagens lektion var nämligen att lära hundarna ”nej”. Chippen är ju rätt haj på ”nej”, men för att göra saker extra frestande hade kursens handledare hämtat godis. Övningen gick ut på att handledaren lade godis på gräset. Sedan skulle ägarna låtsas som att godisen var giftigt och att hundens liv skulle vara i fara om de åt på godiset. Det gick bra för alla hundarna, och vad som i början var ett scenario där matten rättade respektive hund gick mot slutet över till att vissa av hundarna till och med föredrog att ta omvägar runt godiset: så visst kan vi påverka hundars beteende, alltid. Skillnaden mellan Chippen och de andra hundarna var att Chippen, inte ens från början, brydde sig om godiset. När alla hundarna gick runt i en cirkel runt godiset så kollade Chippen helt enkelt in i Rebeccas ögon hela tiden. Både Rebecca och handledaren blev imponerade av bedriften. Så hundkurserna går otroligt bra och hittills har vi faktiskt hela tiden legat några steg före lektionernas tema när det kommer till Chippens och våra egna kunskaper.

Igår var också en fantastiskt bra dag, både för min del (men det tänker jag inte gå in på, då bloggen trots allt handlar om Chippen) och för Chippen. Mer än att Chippen fick sova extra länge på morgonen då Rebecca var sjuk och därmed fick ta hand om Chippen (istället för farmor och farfar inne Gävle) så fick Chippen nämligen träffa Smilla, hund (av samma ras som Chippen) till en familj som vi träffade i somras under en solig semesterdag. De lekte otroligt väl och sprang ofta runt som tokiga under tiden vi var där. De lekte väldigt fint ihop och aktiverade varandra. Så nu har Chippen ännu en Sheltie att leka med, vilket känns väldigt roligt. De hade precis som oss en blogg, så när jag har kommit på adressen så ska ni absolut få den.

”Men vänta nu, ännu en Sheltie, vem är den första?”, kanske trogna läsare av bloggen tänker? Tja, det är nämligen så att några gamla kunder från då vi har sålt jultidningar har skaffat en ny Blue Merle –valp vid namn Chanel. Hon är bara en månad yngre än Chippen, och det var en ren fröjd för ögat att se dem leka. Det är sant det där Shelite -ägare ofta säger: det är verkligen lek på samma villkor när två Shelties får leka mot när det är olika raser som leker. Hundarna kom verkligen överrens otroligt bra och verkar kunna bli nära vänner. Och ”Chippen och Chanel” låter väl inte alls tokigt, eller hur?

Egentligen har vi mycket mer att skriva om, som till exempel vår mysiga utflykt med Chippen till en hundutställning eller förra veckans hundkurs (där vi har några fina bilder att dela med oss av dessutom), men jag vet inte riktigt om jag har lust att dela med mig av alla upplevelser. Om ni ändå vill ha en rapport så får ni väl i så fall skriva en kommentar så ska vi nog kunna visa er lite mer roligt. Men tills nästa gång: ha det bra!