Chippens första utflykt och andra upplevelser

Idag har varit en stor dag. Chippen har nämligen varit på sin första utflykt, och fått vara med om en hel dag av upplevelser.

Klockan 10.30 då jag vaknade tog jag mina vacklande steg upp från sängen nere i källaren (sover där eftersom vi har en extra person hos oss som får ta över min säng). Och vad ser man på altan om inte Chippen? Föga förvånande, men desto mer förvånande så fann jag också min morbror, hans fru och deras tre småbarn där under en fika. Själv gjorde jag i ordning min frukost och drack ett glas oboy och en trippelmacka. Tydligen hade Chippen redan hälsat och blivit kompis med barnen som glatt roade sig åt att en så söt hund fanns i hemmet. Särskilt Rebecca (Kladdkakan) har alltid poängterat hur viktigt det är hur Chippen får bra första upplevelser från möten med barn, hunder, gamla, människor... tja, det mesta är - och därför var det såklart roligt att se att Chippen hanterade barnen så bra. I och för sig är det vänligt djurvänliga barn vi pratar om (och därför såklart bra "testobjekt"). Det blev bra träning för Chippen, alltså.

Sedan bar det alltså av till Laxön. Bara resan dit var lite av en milsten, eftersom det blev vår första biltur med Chippen sedan hemfärden och dessutom den första gången då Chippen inte fick ligga tryggt i ett av våra knän. Detta ledde till en hel del ylande där bak i metallburen, men till slut verkade han ändå vänja sig och på resan hemåt var han exceptionell... men då har vi gått lite för långt framåt i tiden. För besöket på Laxön var en tripp värd att nämna. Chippen verkade stortrivas i den naturliga miljön med forsande vatten och en massa naturgrönt och skuttade runt så gott kopplet tillät. Eftersom Laxön och Älvkarleby Bruk är ganska populära områden att vistas i så var vi inte direkt ensamma, och allas ögon fästes såklart på Chippen. Det blev många hjärtliga hälsningar från folk av varierande ålder och Chippen fick väldigt mycket nyfiken uppmärksamhet. Han hanterade det dock bra, och då vi satte oss för att fika tog han till och med chansen att ligga och kela hos en person bordet bredvid. Fjäskigheter på hög nivå, men väldigt roligt oavsett att Chippen har blivit så modig och bemötande.



Vid ett senare tillfälle satt jag, Rebecca, Chippen och mamma och väntade på en bänk på att övriga familjen skulle komma ut ur Vattenfall Science Center (en stuga där det finns en hel del spännande uppfinnarprylar á la Tom Tits Experiment). Varje gång Rebecca sedan skulle hämta något vid bilen och försvann ur Chippens synfält blev Chippen orolig och gick runt och gnydde ändå tills Rebecca visade sig på nytt och därefter blev slickad ren av tacksamhet för att hon kom tillbaka.


Hemresan gick otroligt bra som sagt, och Chippen verkade redan vara skapligt trygg i metallburen där bak i bilen med några leksaker till hands och en filt så att han kunde stöka till som han ville. Väl hemma väntade mormor och morfar med tre barnbarn till som nyfiket för första gången fick se vår valp. Ännu en gång skötte både barnen och Chippen det hela snyggt och Chippen njöt för fulla drag av att bli klappad och få busa. När sedan Chippen började leka med en fotboll större än han själv och skulle jaga den medan Rebecca och jag passade den mellan oss var glädjen total. Förvänta dig en mysig video och många gulliga kort.

Resten av dagen har följts av färre överraskningar. Dock är det lite tråkigt: Chippens tygbur är tydligen lite för gosig, och i och med att Chippen gillar att bita på allt som känns mysigt att bita på så får vi numera försöka ha honom i metallburen istället. Inte för att han inte gillar den, men det är ju lite jobbigt att bära en tung metallbur från Rebeccas rum (där han sover i den) till källaren (där vi ser på TV och umgås). Jaja, det finns lösningar till det också.

Ha det bra tills nästa gång!